Här i slutet av oktober går Sverige över till en metod för elöverföring som kallas för flödesbaserad kapacitetsberäkning. Allt enligt ett EU-beslut för gemensamma regler för elmarknaden. Syftet är att kunna överföra mer el mellan olika elprisområden. Men vad är det egentligen för något och hur kan en ny modell som rör hur elen flödar i nätet egentligen påverka oss i Trelleborg?

Den 29 oktober införde Svenska kraftnät en ny modell för överföring av el mellan olika elområden, som en effekt av EU:s gemensamma regler för elmarknaden. Syftet är att bättre nyttja kapaciteten i elnätet.

Det låter ju bra, men varför är detta ens nödvändigt? Vi ställde frågan till marknads- och försäljningschef Jenny Sackner Christensen:

– Det är ju så att det finns begränsningar i hur mycket el som kan överföras på ett säkert sätt mellan olika elområden. Dessa så kallade flaskhalsar har begränsat handeln, och därmed påverkat priset, framför allt för oss i södra Sverige. Fram tills idag har den rådande modellen varit att elen flödat dit där man betalat mest för den. Helt i linje med en fri marknad, förklarar Jenny Sackner Christensen.

Med den nya metoden ska man i stället kunna använda elnätet mer effektivt och inte beräkna på teoretiska modeller utan låta den faktiska, fysiska kapaciteten i nätet styra.

– Poängen med den nya metoden är alltså att skillnaden i elpris mellan två elområden kommer att bli mindre om mer kapacitet finns tillgänglig och elen kan flöda från ett lågprisområde till ett högprisområde, säger Jenny Sackner Christensen.

Det låter ju intressant, men hur blir det då för oss i Trelleborg?

– Begränsningarna mellan elprisområdena blir mindre, så det kommer att flöda mer el från norr till söder, vilket teoretiskt bör ge oss lägre elpriser här i söder. Svenska kraftnät har gjort simuleringar med den nya modellen och i dessa fick elområdena 1, 2 och 3 något högre priser, medan priset i elområde 4 minskade. Men man ska komma ihåg att det är simuleringar och att verkligheten kan se annorlunda ut, säger Jenny Sackner Christensen.

Eftersom det rör sig om en mycket stor förändring i elmarknaden är det svårt att på förhand kunna förutse konsekvenserna. Trelleborgs Energi kommer att bevaka frågan och hålla kunderna uppdaterade.

– Det man ska komma ihåg är att detta är en välbeprövad modell i ett europeiskt perspektiv, som har använts på kontinenten i många år. Det finns fördelar med att vi nu alla, som är fysiskt hopkopplade, delar samma modell för flödesberäkningar. Tanken är att flödena ska optimeras, och det leder till mer el frigörs för användning, säger Jenny Sackner Christensen.

För mer information om detta läs på Svenska kraftnäts hemsida.

Trelleborgs Energi har i Västra Sjöstaden arbetat fram ett energikoncept där överskottet från förnybar produktion lagras som vätgas, i syfte att öka fastigheternas motståndskraft och samtidigt höja självförsörjningsgraden i stadsdelen. Trelleborgs kommuns nya Energistrategi 2024-2030 pekar på bland annat just en ökad självförsörjningsgrad som ett viktigt fokusområde för Trelleborgs energiförsörjning framöver.

– Energistrategin ringar på ett tydligt sätt in de utmaningar som vi i Trelleborg står inför och sätter konkreta mål för att trygga energiförsörjningen. Den kan hjälpa oss att dra åt samma håll. Vi behöver hjälpas åt i Trelleborg, om vi ska kunna åstadkomma en hållbar energiförsörjning som stöttar tillväxt, säger Magnus Sahlin, VD för Trelleborgs Energi.

Kommunens nya Energistrategi 2024-2030 antogs i kommunfullmäktige innan sommaren. Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun redovisa hur man ska uppnå en god energiförsörjning. Strategin tar sin utgångspunkt i principen om energitrappan. Den anger hur man ska prioritera energianvändningen: åtgärder för energieffektivisering införs innan man tar in restvärmeanvändning, som i sin tur ska gå före att man tillför ny förnybar produktion till systemet, som i sin tur ska prioriteras före användningen av ändliga resurser.

– Vi vill i strategin ge vägledning och stöttning för att förverkliga energiomställningen i Trelleborg. Därför har vi samlat målsättningarna i fyra huvudområden, som härrör från energitrappans tänk. Övergripande behöver vi skapa en hållbar och driftsäker energiförsörjning – som bland annat inkluderar mer förnybar kraft och stärkt elnät, men också lagring kopplat till detta, inte minst för att öka självförsörjningsgraden i kommunen. Dessutom ska vi jobba med att energieffektivisera fastigheter, öka andelen förnybar produktion och främja hållbara transporter, säger Anders Nyman, hållbarhetsstrateg på Trelleborgs kommun och ansvarig för energistrategin.

Kommunens rådighet över energiförsörjningen är en utmaning, även om kommunägda Trelleborgs Energi är en viktig aktör i förverkligandet av energistrategin.

– Vi ser ju tydligt hur allt hänger ihop; vi behöver mer förnybar kraft i vårt elområde för att klara tillväxt och effektbalansen, samtidigt behöver vi öka lagringsmöjligheterna för att både bidra på flexibilitetsmarknaden men också öka vår egen motståndskraft och självförsörjning inom kommunen, säger Magnus Sahlin.  

Trelleborgs Energis projekt i Västra Sjöstaden tillsammans med Granitor och Serneke är bara ett exempel på hur bolagets arbete dockar in i strategin. Ett annat är fjärrvärmeutvecklingen – där man inte bara får tillgång till hållbar och trygg värme i nya delar av staden, men också kan bidra till elektrifieringen genom att elen kan användas till annat än uppvärmning. Ytterligare ett exempel är nätutvecklingsplanen från elnätsverksamheten där man tar höjd för såväl mer mikroproduktion som lagringsmöjligheter. Att förverkliga idén om vätgas till större fordonsflottor är ett annat exempel, som dockar rakt in i ambitionen om hållbara transporter.

– En svårighet är att vissa av målen inte går att genomföra själva inom kommunens bolag och verksamheter – som exempelvis att sänka växthusgasutsläppen i vårt geografiska område – därför behöver vi arbeta med gemensamma åtaganden och nya aktörer, samt ett högre tempo för att förverkliga denna strategi, säger Anders Nyman.

– Vi är på god väg med flera spännande energiprojekt i kommunen, inom både vindkraft, lågtempererad fjärrvärme och vätgas, men det är väsentligt att hela samhället drar åt samma håll. Här ser vi strategin som en god ledstjärna för alla aktörer som vill vara med och bidra till lösningen, avslutar Magnus Sahlin.

Ur Energistrategi 2024-2030, Trelleborgs kommun
För varje delområde finns konkreta mål satta som ska uppfyllas till 2030:

1) öka andelen förnybar energi i energisystemet till 80 procent (basår 2021);

2) fördubbla produktionen av förnybar el (basår 2021);

3) minska växthusgasutsläpp från transportsektorn med 70 % i Trelleborgs kommuns geografiska område (basår 2010);

4) minska energianvändningen i kommunkoncernens fastighetsbestånd med 11 procent (köpt energi per kvadratmeter, basår 2022); samt

5) uppnå en ellagringskapacitet på 20 MWh (basår 2023).

Läs mer: Energistrategi – Trelleborgs kommun